...för trettioåringen och hans reskamrar i asien. Det ska bli buller och bång i en bygdegård här i trakten. Idag har det varit där och dukat och fixat med allt möjligt. på radion sa de på den senaste sändningen från vår lokala nyhetsstation att det första fallet i  vårt län av glasbitar i kycklingen hade påträffats i vår stad i en av våra butiker. Jag ringde sonen och meddelade  detta hemska och idiotiska tilltag som drabbat oss.  De ska bjuda på kyckling, de hade köpt på den affräen som påtaldes. De hade ringt kocken, han tyckte de skulle lämna tillbaka. De åkte dit, de visste inget, jag ringde polisen, som sa vilket märke det var. Precis de hade de köpt. De lämnade tillbaka kycklingen och gick till en annan affär. Där det köpte kycklingen. Om det nu hjälper, det finns nu glasbitar i kyckling, falukorv, oxpytt, fruk och grönsaker. Det är förskräckligt. Vad kan man göra. En mamma får alltså försöka med något, tryggande. "Alla måste nu, var och en, se efter på varje tugga och känna efter vid varje tugga om det finns glas, det är det enda vi kan göra nu" Var och en måste känna efter och se noga till vad det är i maten. För j-t är vad det är. I morgon är jag bartender, god afton//E