..torsdag, men den här torsdagen var inte så bra, vår kära farmor har cyklat omkull. Hon kom till akuten i hemstaden vid nio i morse. MAken ringde mig vid ett. Makens dotter i förasta giftet åkte till henne, då maken måste arbeta och hade lovat att kolla skolmatch i fotboll där en av döttraran stod i målet. Dottern som var farmor med ringde mig sedan. Farmor hade en spricka i bäckenet, som de inte gjorde någt åt. Men hon hade så ont och hon äter blodförtunnande medel för sitt hjärtas skull. Akuten i hemstaden hade ingen plats, hon fick gå hem eller åka och bli inlagd på arbetsstadens sjukhus. Hon valde det sistnämnda till sist för hon hade så ont. Dit transporterades hon med bårtaxi vid fyra. Vi hade inte hört ett dugg vid nio, så jag ringde upp den där akutmottagningen. Vi fick tag i farmor via hennes mobil, som hon gudskelov inte stängt av. Då var hon fortfarande kvar på akuten ingen läkare hade synts till. Det är inte klokt. MAt fick hon hon på eftermiddagen. Nu väntar vi ett slag och får se om hon hör av sig. Fy sjutton för allt i vårt samhälle som sker i sk stuprör. Ingen tänker på helheten för vår stackars farmor. Ingen mat, inge vätska, brutet bäcken och förtunnande mediciner. Hon behöver skötas om i tre olika stuprör, fast hon är egentligen bara en enda person, en älskad farmor och svärmor. Fortsättnign följer. God afton//E