...Det var väl något som absolut itne fick inte hända. Jag vaknade inatt med samma smärta som dagen före nyårsafton. Ont i halsen, vid stuphuvudet, jag var tvungen att gå upp vid och dricka honungsvatten och ta Alvedon, som jag gjorde några dagar kring nyår. Jag är lika hes som då. Hur kan det vara möjligt. Att få samma sjukdom en gång till, med ett par veckors mellanrum. Det som inte fick hända, hände. Idag har vi det stora första mötet med alla regioner i hela landet i den största staden. Men jag kunde inte åka med. Inte vet jag hur man gör när man anmäler sig sjuk. Och hur ska jag ha råd att vara sjuk nu. när det kostar så mycket att åka. Jag behöver varenda krona. När jag var sjuk i den gamla arbetsstaden så kunde man ta flexledigt, men hur är det nu.

Fö så ringde chefen från den stad där jag sökte jobb och var på intervju. Jag fick det inte. Men jag var med till finalen sa han. När han ringde satt jag på en ersättningsbuss mellan Örebro och Arboga och ville verkligen just då ha det jobbet. Tåget var ersatt pga fel på spåret. Men på ett sätt var jag glad också att det var över och jag kunde koncentrera mig på ETT jobb. Det som faktiskt verkar bli väldigt bra förutom dessa helt otroliga resor som man fått varit med om på de här tre dagarna som jag försökt tagit mig till Örebro. Fyra resor av sex har varit försenade eller inställda. Och nu ligger jag sjuk på den fjärde dagen, när det var avdelningsmöte för alla i organisationen och jag skulle bara ta mig till den största staden. God förmiddag//E