....Innan modevisning fick jag peppande ord av självaste Stina Wolter, det gav mig mod....jag gjorde det för de osynliga:

"Jag brukar tänka att jag inte är ensam. Osynligt men ändå vid min sida går tusentals kvinnor som inte har normkroppar. Dessa normer som egentligen ingen passar in i. Vi måste skapa normer som passar oss. Genom att göra dig synlig är du med om något oerhört viktigt för alla de osynliga."

Kavajen va på, uppknäppt visserligen, men på. Den blå klänningen fick jag hjälp att få på överarmarna.....och pengar till cancerforskningen för inträdet av publiken. . ....Det känns bra. God afton//E

.......Hur ska det gå. Jag gör det för att intäkterna för detta jippo går till cancerforskning. Blivit övertalad att ställa upp. Jag gör det det för den goda saken men också för att vanliga människor är tjocka och äldre och det finns kläder för dem i vår lilla stad. Nåja, inte den butiken som jag ska representera. En kavaj som jag ska ha, går inte att knäppa, en galaklänning går inte på överarmarna. Varför säger jag inte ifrån. Va farao, när man ställer upp för det goda och för att vara motvikt till trådsmala ungdomar, ska det väl vara värt att gå till den butiken och handla som ger sig ut för att vara en butik för alla. Jag måste säga ifrån.....jag tar inte på mig kavajen och galastassen får va.....God morgon//E